Upphovsrätt

Jag har under våren pratat med en del ämneslärarlag om användningen av wikipedia i skolan. Frågeställningar om upphovsrätt, vad man får och inte får använda, har snabbt blivit mycket angelägna. Delvis i och med PIM-utbildningen vi genomgår, men också för att medialandskapet ändras så snabbt att det blir viktigt att vi kan förmedla till eleverna hur man kan och får använda material.

Min genomgång kan du se här. Jag tänkte i det här inlägget fördjupa mig lite i Creative Commons, bland annat utifrån filmer av forskaren Mathias Klang, som förklarar bakgrunden till och fördelarna med Creative Commons (CC), som utvecklar fördelarna med detta lite friare licenssystem än traditionella upphovsrättsbestämmelser.

http://www.flickr.com/photos/steren/ / CC BY 2.0

Bilden från Flickr här ovan är ett exempell på en bild som licensierats under Creative Commons. De bestämmelser skaparen utfärdat om bildens användning ser ut så här.

Även om det finns symboler, så är de egentligen inte tvingande att använda, men kan vara praktiskt, förutsatt att man känner till vad de står för (observera att copyrightsymbolen (C) inte heller har någon juridisk funktion, upphovsrätten gäller ändå!). Symbolerna i bilden innebär alltså att det här material får spridas och till och med redigeras om, men att man måste ange vem som är upphovsman. Upphovsmannen själv vill i det här fallet att detta ska göras på det sätt jag gjort här, genom en länk till hans flickr-konto. Det kan göras på andra sätt, t.ex. genom att bara tala om vem personen är på ett sätt som gör att han/hon kan, men i det här fallet är det ju enklare, och i enlighet med upphovsmannens önskan. Man kan skapa licenser, för att använda i egna verk.

Skolveret skriver på Kolla källan om upphovsrätt och vad som kan vara bra att känna till. Den här filmen sammanfattar på 7 min det du behöver veta om Creative Commons och hur du använder dem.



Det kan vara värt att understryka att CC egentligen handlar om "informella" överenskommelser. Det bygger på frivillighet, eftersom upphovsrättslagstiftningen är den så att säga "erkända" lagen. Man kan säga att det är en hedersöverenskommelse mellan användarna av systemet och de som använder CC-märkt material, om att kringgå vissa hinder som traditionell upphovsrätt annars lägger för spridning, delning och användning. I det här filmklippet utvecklar Mathias Klang fördelarna med att använda Creative Commons.



Även om Creative Commons i sig ger möjlighet för upphovsmannen att skydda sitt material mot i princip all användning, väljer förstås de flesta att använda CC för att lätta på restriktionerna kring användning (kom ihåg att om man inte använder sig av CC, så är ens text automatiskt upphovsrättsskyddad). Varför väljer man då att ge bort sitt material? Jag tycker att de tankar som Mathias Klang för fram i det här filmklippet är intressanta:



Att ge bort material behöver inte betyda att man har framställt något gratis. Det är inte säkert att någon vill betala för dina semesterbilder, det är nog inte ens troligt. Däremot kanske en geografilärare gärna använder dina bilder från Thailand i sitt lektionsmaterial och (om han eller hon förstått CC) ser till att hänvisa till dig. I slutändan blir kanske fler också benägna att dela med sig, så när du själv letar bilder till ditt bildspel får du med tiden en större och större bildbank att välja ur.

Man skulle kunna säga att det material man lägger ut blir ett sätt att marknadsföra sig själv, sina erfarenheter, kunskaper och sin expertis. På så sätt hittar du säkert fler "kunder" än om du copyrightmärker allt, förutsatt att ditt material är bra (är det inte det, lär ingen vara intresserad av det, oavsett licensskydd). Även för den vanlige läraren, som inte har en "kund" i åtanke, så blir CC-delning av bild och text ett sätt att hjälpa både sig själv och andra.

Det riktigt intressanta blir att se det i ett större perspektiv; vad händer om vi alla delar med oss fritt av material? Observera att det inte av detta följer att man är tvungen att ge bort ALLT man framställer. Den som tycker att du gör bra material, betalar dig för att du ska ägna extra tid åt att framställa mer material av samma typ, men utifrån specifika önskemål.

Jag tycker det vore bra om vi kunde "uppfostra" eleverna i denna attityd av sharing is caring. Äganderättskänslan är stark, instinktiv och ofta primitiv. Elever (och vuxna) är ofta snabba att "copyrighta" sitt material. Det ger en bedräglig känsla av trygghet, men en generösare inställning skulle både samhället och individerna vinna på!

I konsekvensens namn har jag här "CC:at" mitt blogginlägg (och alla framtida). Vilken praktisk skillnad det gör kan väl diskuteras (eller om det ens når verkshöjd...), men det känns för mig som ett viktigt steg för att få in vanan.


/Björn Kindenberg

Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande 2.5

Få ut mer av Gapminder - 10 tips

Gapminder är en smått ovärderlig webbresurs för ämnen som matematik, SO och NO. Den är utarbetad på initiativ av Hans Rosling och kan beskrivas som en grafisk "tabellbok" där de statistiska uppgifterna och deras förändring över tid presenteras i form av färgkodade cirklar, som verkligen levandegör fakta och statistik om länders demografiska, ekonomiska och historiska utveckling (bland mycket annat!).

Gapminder har idag lanserat en uppfräschad version av sin sida och jag tänkte uppmärksamma det genom att tipsa om lite olika sätt att använda sidan i undervisningen.

Visa en variabel åt gången

Gapminder presenterar data på en x-axel och en y-axel och den historiska utvecklingen visas som en "tredje dimension". Nedanför grafen ligger en klickbar och uppspelningsbar tidslinje och jämför t.ex. spädbarnsdödlighet med medelinkomst i olika länder. Ibland kan det dock för elevernas och för åskådlighetens skull vara bättre att visa endast en variabel. Välj då t.ex. "spädbarnsdödlighet" på y-axeln och "Time" på x-axeln för att studera en faktor isolerat. När eleverna är med på förändringen över tid kan man byta ut "Time" mot den andra variabeln. OBS! Den här tekniken lämpar sig bäst för att studera ett enskilt land. Markera och minska opacity (se nedan) för att göra jämförelsen tydlig.

Färdiga interaktiva bildspel
Under fliken Downloads finns en mängd färdigproducerade och mycket användbara resurser. Vissa av dem kan köras direkt från webbsidan och jag rekommenderar särskilt den som heter Human Development Trends 2005 för arbetsområden om globalisering och utvecklingsländer!

Prova Gapminder på svenska

Att använda Gapminder kan vara svårt för de elever som inte behärskar engelska facktermer så bra. Under fliken Gapminder Labs finns Gapminder World på svenska. Det är en mer begränsad version, men ofta fullt tillräcklig.

Använd gapminderdata i dina exceldiagram

Gapminder innehåller snyggt presenterade data. Man kan dock inte välja diagramtyp, om man t.ex. vill göra ett cirkeldiagram, eller göra en graf med flera variabler över tid (t.ex. nativitets-, mortalitets- och befolkningstillväxttal i samma graf för att se den demografiska transitionen i ett land). Det finns dock en möjlighet att hämta Gapminders data till Excel. Gör så här:

Klicka på den pyttelilla rutnätssikonen där x- och y-axeln möts ("View Data", eller välj fliken Data på startsidan). Klicka på Download och sedan på "download xls". Öppna din sparade fil i Excel och transponera data, dvs. flytta dem från rader till kolumner. Skapa därefter ett valfritt diagram i Excel. Du kan använda den här metoden om du vill specialstudera något område, eller göra arbetsblad och övningsuppgifter till Gapminder.

Låt Hans sköta lektionsförberedelserna

Hans Roslings videor med gapminderföreläsningar (på en engelska som måste upplevas!) är fantastiskt värdefulla hjälpmedel för dig som lärare att snabbt sätta dig in i ett arbetsområde (Roslings favoritområden är befolkningsökning, det skiftande begreppet utvecklingsländer och hälsa). Enkelt och roligt presenterad fakta, använd den som lektionsförberedelse och håll din egen "Rosling" på lektionen :)

Definiera länder och territorier

Vad som är ett "land" är inte alltid en självklarhet. Gapminder har ett uttömmande och sorterbart excelark med hur olika länder och stater definieras. Du hittar det på sidan About Countries and territories.

Tre sätt att öka åskådligheten

Ibland kan de stora "bubblorna" vara i vägen för varandra. Det finns lite olika sätt att komma runt detta. Det vanligaste är förstås att markera önskade länder i spalten till höger (samt eventuellt gå till helskärmsläge). Dra ner "opacity" till noll, så försvinner icke markerade länder. Ett annat sätt är att under "Size" längst ned till höger ändra till "One Size". Ett tredje sätt är att använda inzoomningsfunktionen, som finns längst ned till höger i diagramytan. Klicka på plustecknet och markera ett område i grafen för att zooma in. Detta är mycket användbart när man spårar förändringar och utvecklingen är "ryckig".

Växla till kartan

Gapminder har en kartflik uppe till vänster ovanför diagramytan. Bubblorna i denna vy är inte interaktiva och det enda som händer med dem är att de växer (om länderna har befolkningstillväxt) över tid. Däremot kan det vara bra att snabbt växla till kartvyn när man valt ut några jämförande länder, för att eleverna snabbt ska kunna lokalisera dem på världskartan.

Matcha axlarna

Gapminder har mängder av data, men inte hur mycket som helst. För vissa områden kan man bli besviken, t.ex. när USA inte finns med i urvalet "External debt". För andra områden finns inte så mycket data längre tillbaka i tiden. De mest uppenbara variablerna är därför de som syns överst i listan, när du byter variabel på en axel. Men här är även några andra kombinationer som ger intressanta resultat:

• Klimatavtryck Y-axeln "Cumulative CO2-emissions"; X-axeln "CO2-emissions, tonnes per person" (se till att x-axeln är logaritmisk). USA:s, Indiens och Kinas klimatpåverkan syns tydligt här. Notera att på den logaritmiska skalan tiodubblas enheterna mellan givna skalstreck.
• Befolkningsökningen Y-axeln "Population, total"; X-axeln "Population Growth". Fascinerande att se hur Indien och Kina seglar upp som ballonger, men också hur man faktiskt kan ana en vikande trend i befolkningsökningstakten
• Mobil- och internetanvändning Två variabler eleverna snabbt kan relatera till: Y-axeln "Cell phones (per 100 people)"; X-axeln "Internet users (per 100 people)". Dra ned hastigheten så långt det går, zooma in, så att du skär bort den tomma delen av grafen och tryck på play. Man får en tydlig bild av "informations-tredjevärlden", även om bubblorna i det här fallet givetvis rymmer enorma regionala skillnader.

Håll dig uppdaterad

Det flaggas för intressanta nyheter i vår under menyn Teachers. Den nya sidan är enkel att hålla sig uppdaterad kring: lägg till den i din RSS-läsare, få nyheter till din e-post, eller följ Hans Rosling på Twitter!

Hjälp med PIM-uppgift 4

Jag skickade före jul ut en vädjan via bloggen om att få hjälp med att göra klart PIM-uppgift 4. Uppgift 4 går ut på att göra en enkät, sammanställa resultatet i Excel och sedan presentera slutsatser av undersökningen i form av ett "radioreportage".

Några av er har hörsammat min vädjan, men jag skulle behöva några fler enkätsvar. Om du inte har gjort det, fyll i blanketten (det går fort, promise!) via denna länk.

Apropå Excel, så har ju denna och andra programvaror bytts ut i och med GSIT-införandet på Vinstgårdsskolan. Utbildningsfilmer från Volvo IT finns, men jag vill också tipsa om den omgjorda PIM-sidan anpassad för Office 2007 och Windows 7.

Har du nått PIM-nivå 3, men inte jobbar på Vinstagårdsskolan? Fyll gärna i min enkät ändå, genom att följa länken till enkäten!

Tips om bildverktyg

I det här blogginlägget tänkte jag tipsa om lite roliga sajter som kan användas när man börjar pröva på bildbehandling och bildspel, och vill komma vidare från PowerPoint. De flesta, men inte alla, sidor kräver en inloggning, dvs. att man skapar ett konto. Det kanske kan verka avskräckande, men jag tycker egentligen inte att det finns någon anledning till det: det går fort och man får tillgång till kraftfulla verktyg och tjänster, som dessutom inte kräver någon installation av extra program.

Mitt tips är att man bekantar sig lite med något eller några av programmen, men inte fördjupar sig alltför mycket: låt istället eleverna arbeta med programmen för att få omväxlande redovisningsformer. Eleverna lär sig snabbt och har de bara en internetuppkoppling hemma, så har de ju också tillgång till programmen (vilket kanske faktiskt inte är fallet med PowerPoint).

PickNik Det här programmet tipsade jag om redan under PIM-dagarna i oktober. Det är ett enket och roligt bildbehandlingsprogram (som faktiskt inte kräver inloggning).

PhotoPeach Det är programmet gör snabbt ett väldigt enkelt, men snyggt bildspel med musik. Det har också några extra finesser, t.ex. att bilderna kan vridas fram i en "fotospiral", eller möjlighet att lägga in frågor (flervalsfrågor) till bilderna.

Prezi Prezi är ett bildspelsprogram, men helt annorlunda än PowerPoint: dynamiskt, zoomar och icke-linjärt. Man kan bli lite "sjösjuk" i början av att titta på det, men det är mycket effektfullt! Se den snabba instruktionsvideon på startsidan, eller min prezi om sociala medier.

Museum Box Kanske det enklaste av programmen, egentligen bara att ladda upp foton och andra filer. Man skapar då en liten "museilåda" (från början ett sätt att åskådliggöra slavarnas historia i 1800-talets USA). Lämplig att använda som redovisningsform i många olika ämnen (finns också lärarhandledning).

Domo Animate I det här programmet kan man inte använda egna bilder, man arbetar helt i en mall för att skapa en liten animerad "film" med ljudeffekter, musik och visuella effekter. Kan dock vara en rolig redovisningsform eller kanske en upptakt till ett projekt eller ett arbetsområde.